måndag 21 december 2009

Staten bryr sig om människor



Nu ska tydligen SAAB skrotas. Eller ska det det. Österikiska Spyker, kanske tar över, men man vet inte, det kan ju finnas någon Ryss i ledningen för Spiker och då går det ju inte. Han är ju en gangster, som kontrollerar ett halvdussin ryska samt lettiska banker. Han driver något som heter Conversbank Finacial Group.

En sån människa kan vi ju inte ha att driva ett fint anrikt svenskt bilmärke. Då är det bättre att vi lägger ner. Så resonerar vår näringsminister Maud Olofsson. Samtidigt, så kan nedlägningen av SAAB, nå regeringens mål med kunder hos kronofogden. Och den verkar vara att man under 2010 ska spräcka halvmiljonvallen.

Men, en skum ryss, ska alltså inte få driva ett anrikt svenskt bilmärke, då är det bättre att lägga ner. Men i inkassoindustrin, där det halvstatliga Sergel Kredittjänster, är med i samma organisation (Svenskt Inkasso), som Aukoritet Inkasso, ett bolag, som många gånger varit i blåsväder, för sina kopplingar med många kända kriminella eliment. Flera av våra svenska inkassobolag, har verksamhet i baltländerna, är inte det skumt???

Det enda inkassobolaget, som har blivit uppmärksammat för det är Baltic Inkasso. Ett inkassobolag, med enkom svenskar i styrelsen, men med säte i Estland. Baltic är som tur är stoppat, idag, ledarna blev dömda för diverse brott. Men hur sjukt är det, när bolag som detta får verka i vårt land. VDn, Erik Hägglund, har tidigare varit aktiv inom den svenska extremhögern. Han har varit medlem i Sverigedemokraterna och drivande i den nazistiska organisationen Nationell ungdom, tidigare ungdomsorganisation för Svenska motståndsrörelsen. 2000 dömdes han till fängelse för hets mot folkgrupp. Idag är det bolag, som tur är borta från svenska marknaden, men intressant är, att Hägglund åkte inte dit för att han bedrivit en tvivelaktig inkassoverksamhet, han åkte dit för förskingring. Grundaren Leif Larsson, blev ochså dömd av rätten i Sverige, för grovt skattebrott, i ett annat bolag, som sålde sprit och cigaretter, olagligt, via nätet.

I Sverige kan vem som helst starta inkassobolag, det finns lagar om hur inkassoverksamhet ska bedrivas. Man måste ha tillstånd från Datainspektionen om man driver in andras fakturor. Men så fort man köpt en faktura, så äger man den och då får man driva in den själv, utan inkassotillstånd. Om man då bryter mot inkassolagen, så kommer DI och säger aja baja, men de kan inte dra in några tillstånd, eftersom jag inte har några, jag driver ju enbart in mina egna fakturor. Så, så länge man inte begår något brott enligt brottsbalken, så kan man ta till vilka metoder som helst. Lagen är verkningslös.

Detta i paritet till att någon som driver banker i Estland, är tydligen så skum så han inte får driva bilföretag i Sverige och på så vis rädda ett antal tusen jobb, men att driva inkassobolag, i Sverige, det är inga problem. Märkligt.

En skum ryss, som kanske kommer starta inkassoverksamhet i sverige


Pingat på intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om
SAAB, Inkasso, Ryssar

tisdag 15 december 2009

Jul i år igen

Om en vecka är det jul. Då kommer tomten med klappar till alla som varit snälla. Många inkassohandläggare kommer bli helt utan. Men jag har varit jättesnäll, så jag kommer nog att få massor med klappar.

Julen är glädjens tid. Och en tid då man ska unna sig det där lilla extra. Trots det, så ökar självmordsstatistiken markant, runt juletid. Ensamheten känns extra hård runt jul. Och tro mig, vetskapen att pappa inte kan köpa allt barnen vill ha, känns fruktansvärt. Man känner sig som en urusel människa.

Mina barn kommer att få en bra jul. Vi började köpa julklappar tidigt och vi har satsat på många billiga klappar, istället, för en stor. I mina barns åldrar, så är det viktigaste, själva paketöppningen. Men det är ändå en märklig tid, julen. Vi lever på marginalerna hela året, men runt jul, så ska man slösa, för att det är jul. Det gör att vi får leva knapert resten av månaden.

Nej. Jag tror vi glömmer julens budskap. Julen är en tid då vi ska samlas som människor. Den bästa gåvan man kan ge varandra är att finnas till. Varför har julen blivit ett rent kommersielt jippo, det är ju helt sjukt. Ibland, så kan jag känna mig lite religiös. Och julens budskap kan ju knappast vara att konsumera sjukt mycket.

Jag läste på Fattiga Riddare om en, som förra julen fått besök av en delgivningsman, hur jävla sjuk i huvudet är en sådan människa. Vi som lever på obestånd, har faktiskt ett helvete som det är under julen. Man försöker ha en trevlig tid, så kommer ett sådant avskum till människa och gör ett delgivningsförsök.

När jag skriver detta, sitter jag med en klump i halsen. Jag är normalt en glad person, men när man läser om alla människor, som är ensamma, eller inte kan fira jul, på grund av skulder, så bli man berörd. Min egen familj kommer att få en bra jul. Mina barn påverkas inte av mina skulder, eftersom vi har möjlighet att ge dem paket och julmat. Sedan att jag inte köper speciellt mycket kläder, eller äter två mackor till lunch, när mina kollegor äter ute. Det gör jag gärna, så mina barn får den jul de förtjänar. Som tur är bor jag dessutom bara några mil, från GeKås. Där kan man köpa det mesta billigt, speciellt barnkläder och leksaker.

Jag önskar att alla människor får en underbar jul. Och att tomten kommer med ett förbud att köpa förfallna fordringar och att Claes Månsson får besök av han från "en julsaga", som visar honom hur världen ser ut på riktigt.


Gå nu in och läs mina bloggkompisar, som troligen har hållit sig till det angivna ämnet… Men innan du läser deras, så skulle jag bli hur glad som helst om du ville kommentera detta, här, eller på Fattiga riddares forum. Där kan man kommentera utan att ens registrera sig.


Insolvens Stockholm
Obeståndsbloggen
Noll koll
Villerider
Affesblogg
Ljuramannen
Systembloggen
Dwight
Fonzie
Inspirera


Läs även andra bloggares åsikter om
Umgängesföräldrar, Kronofogden, Familjerätt

Pingat på Intressant.se/intressant


Claes Månsson kommer att vara tomte i år...

Vårdnadstvisten och prioritet

Ja, ibland tror man att saker löser sig. Men icke sa Nicke. Mitt ex skrev inte på några papper. Och igår ringde idioten från familjerätten och förklarade att nu ska vi ha ett möte mellan er föräldrar, för ni måste komma överens. "jo, det är väl lite därför det är en vårdnadstvist, eftersom vi inte kommer överens", svarade jag, "men visst, jag kommer gärna på möte, men tror ni mamman kommer?" frågade jag. Han svarar då, att hon blir kallad, då kommer hon. HALLÅ, hon har inte kommit på något möte hittils, så varför skulle hon komma nu? Då får jag en utskällning av honom, där han förklarar att de minsan glr mycket mer än vad de bör göra, när de skriver avtal och bokar om tider... Jag har aldrig bett dem skriva några avtal, jag har aldrig missat en tid hos dem. Jag har en advokat, som får betalt för att fixa avtal, problemet är att mamman inte har det och då vill familjerätten hjälpa henne så att hon slipper den kostnaden.

Under tiden detta skrivs så ringer familjerätten och vill boka in möte, igen, där jag och mamman ska träffas. Nu bor hon i grannkommunen och jag har fem mil dit. Men, mötet kommer att ske där, eftersom mamman inte har körkort och så svårt att ta sig till sin dotters hemkommun.


Jag blir så trött... Nu vill de alltså att jag skriver på papper på vårdnaden, med ett utökat umgänge för mamman, som innebär att jag måste ta kostnaderna att köra, eftersom hon inte kommer och hämtar. Under fem års tid har hon aldrig kommit och hämtat. Inte en enda gång. Dessutom rekommenderar alltså familjerätten att jag lämnar min dotter till en labil kvinna, som har en tendens att misshandla sitt barn.

Detta med misshandel får mig osökt att tänka på inkassobranschen. Vissa inkassobolag, försöker i alla fall utåt se snäla och humana ut, men Prioritet gör precis tvärtom...

"Statistiskt sätt har vi det bästa indrivningsresultatet i branschen. Vi lyckas idag inkassera upp till 99 % av våra kunders fordringar. Det goda resultatet beror på att vi är snabba på att driva in pengar – och att vi aldrig ger efter för någon.

Med oss i ryggen kan du vara säker på att ingen slipper undan. Vi har en stenhård efterbevakning där vi kan garantera att avskrivna fordringar inte faller i glömska eller preskriberas. Genom total kontroll på dina ärenden ser vi till att du får dina pengar, snabbt och korrekt"


De ger aldrig efter för någon, de har en stenhård efterbevakning. I mina ögon låter det lite som maffiametoder. Jag undrar hur många seriösa företag, som egentligen vill förknippas med det... En intressand sak är dessutom att de på sin hemsida, skriver att de varje är köper fakturor för 3.2 miljarder. Borde de då inte ha en omsättning som överstiger den summan? Men enligt deras bokföring så omsätter Prioritet Group och Prioritet Inkasso, "bara" runt 450 000 000:-, hur går det ihop. Dessutom så hittade jag, föga förvånde, att de har ytterliggare ett bolag, Prioritet Capital. Ett bolag från 1984, som aldrig regitrerat F-skatt, som omsätter 16 663 00:- men gissa vad, de gick förra året med 102 221 000:- i förlust... Stackars dessa inkassobolag. De verkar alla ha ett bolag, som gör sjukt dåliga affärer. Det är en hemsk tur att man kan göra avdrag för förlust. Vilken tur att vi har så många skattebetalare i det här landet, som gärna betalar för att inkassobolagen kan ha förlustbolag i sina led. Jag menar, om man har ett bolag, som redovisar vinster på ett par hundra miljoner, så måste man ju lägga förlusterna i andra bolag, VDn Wiberg, måste ju kunna få mat på bordet...

torsdag 10 december 2009

Jag vann! Tror jag...

Igår mitt på dagen, ringer min telefon. Det var familjerättshandläggaren. Mamman till min dotter, hade ringt och ställt in mötet de skulle ha på eftermiddagen. Nu hör det till saken, att det är det fjärde mötet som hon ställer in. Handläggaren hade då sagt till henne, att de då inte kommer kunna genomföra vårdnadsutredningen. Kan de inte genomföra den på grund av att en av föräldrarna inte kommer på möten, så är det knappast possitivt i tingsrättens ögon. Mamman svarar då att hon går med på alla mina krav.



Idag ska hon till familjerätten för att skriva på papper. Så nu är det några nervösa timmar, innan jag vet om det är klart.

Men hur kan en människa släppa vårdnaden om sitt barn. Jag vet att jag talar emot mig själv. Självklart är jag överlycklig att denna resan, börjar ta slut, till vår fördel. Men hur är man funtad om man frivilligt släpper sina barn. Hur mycket misshandel har det varit, som jag inte vet. Ja ja, nu ska man inte grubbla, utan vara glad att vi nu kan jobba för dottern, så vi kan stärka henne som person.

Vissa saker kvarstår dock. Hon kommer fortfarande ha umgänge med sin mor, varannan helg. Jag kommer att se till så att åttaåringen får en mobiltelefon, med sig. Mamman gömmer nämligen telefonen, så hon inte ska kunna ringa till mig.

Om en vecka ska hon till psykologen, hon ska hjälpa oss att ta detta med lillan, hur förklarar man för ett barn att din mamma gav upp dig utan strid?

Läs även andra bloggares åsikter om
Vårdnadstvist, Barnmisshandel, Familjerätten

onsdag 9 december 2009

Umgängesbarn



Idag handlar vår gemensamma bloggning om umgängesföräldrar och hur obestånd ställer till problem för umgänget med sina barn. Jag väljer att inte riktigt hålla mig till ämnet, utan jag ska beskriva min egen situation och hur det var för mig att vara umgängesförälder och hur jag kunde bli boendeförälder, trots att jag lever på obestånd.

För fem år sedan började min resa mot vad som skulle bli ett rent helvete. November 2004 tog jag beslutet att jag inte längre kunde leva ihop med min dåvarande sambo. Vad som hände med mig rent ekonomiskt, behöver jag inte gå in på, eftersom det har behandlats i tidigare inlägg. Men jag höll min ekonomiska näsa över vattenytan i ett och ett halvt år, för att det skulle krascha under 2006. I förhållandet fanns vår då treåriga lilla prinsessa. Vi var från början överens om att hon skulle bo varannan vecka hos oss, men eftersom jag ansåg att vi måste lösa vem som skulle vara boendeförälder, så vände vi oss till familjerätten. Denna underbara instans. Jag hade hört att det var en bra idé att spela in samtalet, eftersom jag har helt fel kön i för att anses vara en god förälder. Hela det mötet var ett skämt. Jag bestämde mig för att inte sätta min fot där igen, eftersom jag fick reda på att jag hade dålig kontakt med min dotter, trots att både jag och modern sa att min kontakt med dottern var väldigt bra. När vi kom in på frågan om vem som skulle stå som boförälder, så sa familjerättstanten att för min del spelade det ingen roll om jag var det eller ej, men mitt ex, som var beroende av bidrag, hade väldigt stor nytta av att stå som det, eftersom man kan söka mer bidrag än umgängesföräldern. Jag gick med på det…

När jag fick mina skulder och kronofogden skulle göra den första uträkningen på min löneutmätning, så kom chocken. Jag är förälder, jag har mitt barn halvtid, men hon räknas inte… Normalbeloppet räknas i mitt fall på en familj med två vuxna. Men mitt barn då? Hon kostar pengar! Eftersom hon inte är skriven hos mig så räknas hon inte som att hon bor hos mig. Så lyder deras dom. Det betyder kort sagt att har man barn, halvtid, så ska man leva på existensminimum för två vuxna, har man två barn halvtid, ska man leva på två vuxnas existensminimum, har man sju barn halvtid, så ska man leva på två vuxnas existensminimum. Handläggaren på kronofogden var som tur var en tänkande individ, vilket inte är helt vanligt där, så jag fick henne att tänka om i sin beräkning och vi fick ytterligare 1273 kronor per månad att leva på, eftersom det är vad försäkringskassan ger i underhållsbidrag till en boförälder, som har sitt barn heltid. Det är vad ett barn kostar enligt kronofogden. Tänk så många pappor, som på grund av kronofogdens märkliga uträkningsregler, helt enkelt inte har råd att ha ett normalt umgänge med sina barn. Där vid lag är jag ju lyckligt lottad. Tänk själva. Man har drygt 4000 att leva på per månad, betalar underhåll, som är inkomstprövat (före löneutmätning). Det ger inte mer än runt tretusen kvar varje månad. Sedan säger lagen att det är umgängesföräldern som ska bekosta hämtning och lämning, om avståndet är mindre än tio mil. Det kan alltså kosta så mycket, så man inte kan ha ett normalt umgänge med sina barn. Och kommer man inte, så kommer ju barnen få höra att ”pappa vill inte träffa er” och så vidare. PAS, står för Parental Alienation Syndrome. Det är ett begrepp, som kort betyder att en förälder (oftast mamman), får sitt barn att ta avstånd från den andra föräldern. Dessvärre gör systemet vi har i det här landet, mot skuldsatta att detta blir ett enkelt medel, som en förälder kan använda mot, den skuldsatte pappan som inte har råd att besöka sina barn. Sponsrat av kronofogden.

För min del, fick problemen en annan vändning. Mamman misshandlade dottern, så jag fick tag i en riktigt bra advokat. Vid mitt första samtal med honom, så sa jag att jag hade skulder. ”Jaha,” svarade han. ”Varför skulle det göra dig till en sämre förälder?” I tingsrätten, för det interimistiska beslutet, tar modern upp min ekonomi i sin sakframställan, varför rätten ska ge henne ensamt boende. Domaren förklarar då att vi är där för en boendefråga, inte för att diskutera min ekonomi.

Jag går vidare i vårdnadsfrågan. Misshandeln blir bara värre, senast i söndags kommer hon från mamman med ett stort blåmärke på ryggen. I stället för en trevlig söndag kväll, satt vi på akuten, för att dokumentera skador. Hon hade blivit dragen i armen från köksstolen och ramlat in i ett köksskåp, vid frukosten, för att hon fes. Under måndagen ringer jag familjerätten och talar om detta och frågar vad jag ska göra nu. ”Så farligt var det väl inte” svarar socialsekreteraren. Samme man som har sagt till mig att jag kommer att ha svårt att få ensam vårdnad, eftersom jag har skulder. (Misshandeln är nu polisanmäld)

Återigen, misshandel av sitt barn, är alltså i en vårdnadstvist, mer eller mindre lindrigare än att ha skulder.

Jag sänder en tanke till alla pappor som inte får, eller kan träffa sina barn. Stå på er. Barn behöver sin pappa. En dag kommer de att tacka er för att ni inte slutade kämpa.

Tack för att du har orkat läsa detta. Jag kommer få anledning att återkomma till detta ämnet. Gå nu in och läs mina bloggkompisar, som troligen har hållit sig till det angivna ämnet… Men innan du läser deras, så skulle jag bli hur glad som helst om du ville kommentera detta, här, eller på Fattiga riddares forum. Där kan man kommentera utan att ens registrera sig.


Insolvens Stockholm
Obeståndsbloggen
Noll koll
Villerider
Affesblogg
Ljuramannen
Systembloggen
Dwight
Fonzie


Läs även andra bloggares åsikter om
Umgängesföräldrar, Kronofogden, Familjerätt

Pingat på Intressant.se/intressant

måndag 7 december 2009

Ännu mer från PayEx

PayEx är som jag sagt innan, ett intressant bolag. Idag fick jag ett krav, naturligtvis inte ett inkassokrav, utan en påminnelse, som väldigt mycket liknar ett inkassokrav, fast utan reglerna som finns uppställda i god inkassosed. Alltså är det inte ett inkassokrav, enligt PayEx. Läs mer om det här.

Ursprunglig borgenär för detta krav är Boxer digital tv. Borgenär för kravet idag, är ett av bolaget i PayEx koncernen som heter PayEx Invest AB. Men kravet kommer från Collection. Invest saknar nämligen inkassotillstånd. Varför gör de då så? Jo, tittar man på bolagens resultat, så är det rätt klart:

PayEx Invest AB
Anställda: 15
Omsättning: 20 510 000:-
Resultat: -4 922 000:-
Tillgångar: 77 867 000:- varav 164 000:- i eget kapital.
Oms. per anställd: 1 368 000:-
Kostnad per anställd: 421 000:-

Nämen, ännu ett bolag som går med brakförlust. Stackare, så tufft det måste vara att driva ett investmentbolag. Vilken tur att man kan göra förlustavdrag. De 77,8 miljonerna i tillgångar är naturligtvis uppköpta fordringar. Får man betalt, fine, om man inte får betalt, så gör man avdrag för förlust. Men, hur kan ett bolag som startade sin verksamhet 2006, ha 77 000 000:- att köpa fordringar för?

En annan intressant sak är kostnaderna som de lagt på. 1560 kronor. enligt lag, så får de lägga på kostnader för att söka hos fogden, 1200:- inkassoavgift 160:- och påminelseavgift 50:-. Då kommer jag upp i 1410:-! Var kommer resterande 150 kronor från? Intressant. Detta kommer naturligtvis att anmälas till DI imorgon.

Men, kan vem som helst alltså köpa obetalda fakturor, utan att ha inkassotillstånd, det är ju märkligt. Men det följer väl god inkassosed. Vilket Dwight har ett helt lysande inlägg om idag.

lördag 5 december 2009

Tänk om det var sommar igen...


Idag är det sånt där lördagsväder som man verkligen inte vill ha... Regn och allmänt tråkigt.Dessutom närmar sig julen med stormsteg och med den ångesten över att man måste köpa julklappar, för pengar man inte har.

Jag och frugan har betsämt oss för att skippa julklapparna till varandra, men vi har ju två barn. Vi bestämmde oss för att åka till GeKås den 23:e december, dels för att jag får lön då, dels för att köerna är mindre precis innan jul. Alla normala människor har ju köpt alla julklappar dagen innan julafton. Men vi har alltså inte köpt en enda. Korkat kanske, men ligger man back varje månad, så är inte julklappar högprioriterat, förren det blir ett akut faktum att julen snart är här.

Insolvens stockholm har idag intressanta siffror för utanförskapet i Sverige idag. Skrämmande siffror. 890 000 människor lider av utanförskap och på expressens löpsedel kan man läsa vem som åkte ur Idol, eller att Tiger Woods, haft utomäktenskapliga förbindelser med ett antal kvinnor. Vem fan bryr sig. Att människor hos kronofogden närmar sig halvmiljonen, att närmare en miljon människor lider av utanförskap, det får man aldrig läsa på löpsedeln. Om de någon gång tar upp problemet, så är det i stil med "Kalle tog SMS lån och hamnade hos Kronofogden". Någon stackare har lånat tretusen spänn, till en ränta av 330% och sedan hamnat hos fogden. Visst SMS-lån är ett problem, som omedelbart borde förbjudas, men de är inte grunden till problemet, utan toppen på ett isberg av ett gigantiskt samhällsproblem.

Idag känns som en sån där klagdag, Frugan jobbar hela dagen, stor tjejen är hos sin mamma, och jag sitter här med lillskruttan och funderar på om jag ska städa eller bara slappa hela dagen. Det blir nog en städdag... inte nåt stort intresse direkt, men det måste göras

Ha en go lördag.

pingat på intressant.se

fredag 4 december 2009

Äntligen fredag

Igår ringde telefonen. Det var en handläggare från Sergel som ringde. Skyddat nummer. Han presenterade sig som förnamn, från Sergel, redan där bröt han mot god inkassosed. När de ringer ska de presentera sig med fullständigt namn. Han sa sedan att jag har en skuld, som han vill ge mig möjlighet att teckna en avbetalningsplan. Jag hävdade då att den fordran är preskriberad. Då svarar han att det kan den inte vara eftersom Sergel har som policy att inte driva in preskriberade fordringar. "Vi har faktiskt skickat brev till dig." "Ja," svarade jag,"det kanske ni har, men jag har inte kvitterat ut några brev, så det vet jag inget om." Då säger han, att i och med att de har skickat det, så är det ett preskribtionsavbrott. Jag behöver inte ha fått dem. Dessutom avbröt du preskription i och med att du svarade på detta samtalet, säger han. Jag förklarade då att så inte är fallet, eftersom fordran redan är preskriberad, så kan inte jag väcka nytt liv i den, genom att svara i telefon. Då säger idioten: "Vill du betala eller inte?"

Snacka om noll koll. Jag funderar på att anmäla till DI. Eftersom han framför allt var extremt otrevlig. Det hade han ingen anledning till.

Ja ja... nu ska jag snart ta helg.

Ha en underbar helg alla.

torsdag 3 december 2009

December och familjerätt igen.

Idag är det dags igen. Ny träff med familjerätten. Idag ska vi prata om min uppväxt, eftersom det sociala arvet är så orimligt viktigt i hur bra förälder jag är. Förra veckan pratade vi om livet tillsammans med exet. Det roliga med detta är att exet nu ställt in tre möten med familjerätten, hon har varit på ett. Jag förstår ärligt talat inte varför jag överhuvudtaget ska dit, hon visar gång på gång att hon inte är intresserad av föräldraskap.

Dottern går hos psykolog, för att komma över ilskan till sin mor. Efter förra mötet skulle psykologen ringa till mamman, för att försöka föra fram dotterns åsikter. Hon svarade att hon inte hade tid att prata, men skulle ringa tillbaka senare samma dag. Det var förra onsdagen. Igår pratade jag med psykologen, som försökt ringa upp några gånger till, nu svarar hon inte och har inte ringt tillbaka. Intresserad... nä. Men jag är inte helt förvånad, senaste gången hon ringde för att prata med sin dotter, var den 8:e augusti. Efter det har hon bara ringt för att lämna tid då jag ska lämna hos henne. Hon har alltså sin dotter varannan helg, fredag kväll, till söndag kväll, däremellan hör hon inte av sig.

Igår lovade jag att PayEx ska redovisas. Detta avskum till inkassobolag, är mitt nya hatobjekt. Jag fick ett krav från dem. Det var tydligen inget inkassokrav, men trots det innehöll det hot om åtgärd om jag inte betalar, vilket per definition är ett inkassokrav. Fakturorna som det avser, är för mig omöjligt att utläsa, men, de vägrar att skicka kopia på orginalfakturorna, eftersom jag har fått dem, för tre och ett halvt år sedan. Dessutom har ärendet legat hos fogden, därför har jag erkännt fordran och då behöver de inte skicka några bevis på dess riktighet. Jag bara önskar att de skickar den till fogden igen. Då kommer jag att leva om, eftersom de inte har någon historik om dess riktighet. Vid ny ansökan, kan de inte komma med att jag godkännt den tidigare, utan då är det upp till dem att bevisa fakturans riktighet... Dessutom har de lagt på avgifter, på 1366 kronor. 1200 för att de ansökt hos fogden, 160 i inkassokostnad, och sex kronor... för vad då, det kan de inte förklara... det är inte ränta, för den står nedanför... ja... märkligt, de tar betalt, men vet inte själva för vad.

Detta företag ingår i en koncern med flera olika bolag. Inkassobolaget heter PayEx Collection AB

Anställda: 21
Omsätter: 48 313 000:-
Resultat: 5 595 000:-
Tillgångar: 20 247 000:- varav 1 984 000:- i eget kapital.
Omsättning per anställd: 2 301 000:-
Kostnad per anställd: 342 000:-

Totalt i koncernen PayEx, som består av holding bolag, kreditgivningsbolag, med flera har man tillgångar som vida överstiger 2.5 miljarder.
Det är så synd om dessa fattiga bolag, så de måste sparka på de som ligger. Och måste bluffa med sina fakturor, så man inte ens kan skicka ut krav som uppfyller de lagar som finns. Men det är npg så att om man har mer än en miljard i kassakistan, så behöver man inte följa lagar längre, då kan man göra lite som man vill.

Därför uppmanar jag alla som har fått ett inkassokrav från detta bolag, att omedelbart anmälla det till Datainspektionen, visst kolla först om det uppfyller kraven på god inkassosed, men det kommer det troligen inte göra. Det är inte första gången någon blir sur på PayEx, 16 november kom ett pressmeddelande att DI kommer att granska företaget.


Pingat på Intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om
PayEx, Kronofogden, Inkasso Familjerätten

onsdag 2 december 2009

Skuldsatt känner skuld?

Den som är utan skuld kasta första stenen. (Joh 8:7) Finns det någon som inte hört de orden från bibeln. Troligen kronofogden och inkassobolagen. Men vi vanliga dödliga vet att Jesus, menade att man inte ska trycka ner de svaga. Det var tvåtusen år sedan. Strax innan inkassobolagen spikade upp honom på ett kors. Man får inte gå ut och uppvigla folk sa de då. Tvåtusen år senare, så ser vi Jesus som en av de största människor som har levat. Messias, den gudomligt utvalde. Sedan kom Luther… katekesen var obligatorisk läsning i svenska skolan en bra bit in på 1900-talet. Felaktigt har Luther blivit beskyld som den som lägger skulden på våra axlar. Luther skrev i katekesen att man ska ha respekt och känna ödmjukhet till gud, gör man det, så är han så god, att han förlåter våra skulder, men han sa också att alla ska försöka göra goda handlingar och inte synda. Alla ska göra rätt för sig.

Sverige är ett kristet land, det mesta som vi gör dagligen, grundar sig på kristna värderingar. Till exempel kronofogdens skrift ”Alla vill göra rätt för sig”. Och det vill man ju. Ingen vill ju känna skuld. Då kommer man inte till himlen. Men när kronofogden skriver så, så lägger man även en stor börda på våra axlar. Det är klart att man vill göra rätt för sig, men om skulden inte är riktigt, om man har hamnat så djupt i skuldfällan, så man inte klarar av att göra rätt för sig, vad händer då?

Jag kan bara utgå från mig själv och min familj när man pratar skulder. Min svärfar fick nyligen veta om hur illa ställt det är med vår ekonomi. Han blev bestört och tyckte verkligen synd om oss. Han kom inte med några moralpredikningar, utan sa bara, "säg inte det till någon, man vill ju inte skämmas mer än vad man behöver". Skulden sträcker sig alltså betydligt längre än till mig och min fru, även de närstående känner skuld för att vi har gett kronofogden jobb. Man vill ju inte bli beblandad med någon som har skulder, så håll tyst om det... Det är ett av problemen i vårt land, skuldtanken. Inte nog med att man blir straffad utan gränser, för att man är skyldig pengar, man ska också skämmas för det. Vad det sedan beror på att man hamnat där man är, det spelar mindre roll, man har ju inte gjort rätt för sig.

Jag har i ett antal inlägg skrivit om inkassobranschens otroliga intäckter, senare i veckan, kommer jag redovisa siffrorna för PayEx. Vi snackar många miljarder i vinster, för att folk inte kan göra "rätt för sig". Bara utrycket "göra rätt för sig" ger mig hjärnblödning. När min hyresgäst inte betalade sin hyra, och mitt ex, lyrade mig på några hundra tusen, i separationen, gjorde jag då fel för mig, eller? Jag fattar inte. Idag när arbetslösheten närmar sig sju procent, och folk börjar bli utstämplade från A-kassan, så de får lämna hus och hem, för att de inte har råd att ha kvar huset, gör man då fel för sig?

Att vara skyldig, innebär per automatik att man känner skuld, det är tolkningen av Luthers läror som hänger kvar. Trots att man kanske inte ens gjort något fel själv för att bli skyldig. Jag skrev själv för ett par månader sedan att jag själv satt mig i denna situationen, men när jag satt mig in i min egen problematik, så inser jag att jag egentligen inte kunnat göra något annorlunda. Ska jag då känna skuld? Nej jag tror vi ska ta oss i kragen och inse att vem som helst kan få ekonomiska problem, det är inget att skämmas för. De som borde skämmas är indrivarna, som trampar på de som ligger, och slår på de redan skadade. När jag gick i skolan, så var det en av rastens grundtankar, om det blev slagsmål och det blev det ibland, så slår man inte på någon som ligger...


Idag bloggar följande om detta ämnet:

Insolvens Stockholm
Obeståndsbloggen
Noll koll
Villerider
Affesblogg
Ljuramannen
Systembloggen
Dwight
Fonzie


Kommentera gärna ämnet här och på Fattiga
riddares forum


Pingat på Intressant.se

Läs även andra bloggares åsikter om
Skuldsatt, Kronofogden, Skuld