Jag mår skit.

Just nu mår jag inte bra. Idag jobbar jag hemmifrån, men får ingenting gjort.
Under de senaste snart fyra åren har jag levt med skulder. Mitt tidigare förhållande slutade med att jag gick därifrån med lån som tagits för gemensamma ändamål, som jag helt enkelt var för snäll för att bråka om. Jag köpte nytt hus, hyrde ut det och fick inte in någon hyra... Ja, allt det där har jag skrivit innan. Jag har tills nu levt ett liv, där jag bytt jobb ofta och så vidare för att undvika kronis, men nu har de börjat med löneutmätning, vilket kom som ett slag på käften. De räknade fel och drog för mycket, vilket jag får tillbaka, men jag vet inte när. Bilen min fru använder har under året kostat oss runt trettio tusen kronor i reparationer, men de hittar inte felet. Halva motorn är bytt. Har hon ingen bil, så kan hon inte ta sig till jobbet, eftersom det inte går bussar som passar.

Så nu efter jul, så står det minus några hundra på kontot. Och vi har inte betalt hyran eller elen. Soc hjälper inte till, eftersom vi har för höga löner. Hyran hade vi problem med för ett par månader sedan, när frugan var sjuk, och försäkringskassan strulade med utbetalningar. Så vi ligger efter med två månadshyror som det är. En av de har vi fått avbetalning på. Men den andra... Och nu kom detta. Hyresvärden skickade brev med hot om uppsägning idag. Vi fick även brev från EON att elen kommer stängas av. Jag vet inte vad jag ska göra. Får jag inte tag i ungefär femton tusen, typ nu, så är det kört. Jag har inga alternativ.

Hos fogden har jag redan skulder, så det är inget som skrämmer mig, men att stå utan bostad. Jag har sålt allt jag har, som jag kan sälja. Datorn är inte min, utan jobbets, likaså mobiltelefonen. Vår gamla tjock tv tror jag ingen vill ha.

Just nu känns livet fruktasvärt. Mitt och frugans förhållande har tärts till bristningsgränsen på grund av detta. Jag vet inte hur länge det kommer att hålla. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle kunnat gjort annorlunda. Jag äter aldrig ute, jag har slutat röka, jag dricker knappt någon alkohol, jag äter ingen dyr mat. Jag köpte väldigt sällan kläder, frugan klipper mig. Jag vet inte vad mer jag kan göra.

För ett tag sedan, så var det någon idiot, som kallade sig familjerättsjurist, som skrev en kommentar här, om hur puckad jag var som inte hade koll på ekonomin. Jag kanske är det, men det hjälper inte att få reda på att man är dum i huvudet.

Varför kan inte jag få ha tur någon gång? Varför kan det inte dimpa ner några tusen i huvudet på mig. Måste man ta till olagligheter för att överleva. Jag är så trött på hela skiten just nu.