onsdag 20 januari 2010

Regeringen som satsar på folket.

I september är det val. "Nya moderaterna" tillsammans med sina stödpartier hoppas på förnyat förtroende. Den rödgröna alliansen pratar om vad de kommer göra för arbetarna om de kommer till makten. Och SD sitter som en vågmästare och njuter av att folk är trötta på den gamla partierna, så folk kommer rösta på dem.

1933 hade man samma situation i Tyskland, man hade en finanskris, som var lite värre än den vi har idag. Folk ville ha förändring, så man röstade på det nationalsocialistiska arbetarpartiet. De kom till makten och vips så var Tyskland en diktatur. Under deras tolv år vid makten, så lyckades man döda ungefär 10 000 000 människor i läger, genom arkebusering och terror, de som dog av krigshandlingar är inte inräknade. Den situationen vill inte jag hamna i, i Sverige, därför är det viktigt att debatten tar upp vad som har gjorts fel och vad som kan göras bättre.

Alla borde få en chans att rätta till sina misstag, så jag är villig att ge regeringen en ny chans. Men då är det ju konstigt att jag inte kommer att få en ny chans. Med förslagen som fanns på skuldsanering, så hade jag fått en ny chans, men de har lagts på is. För oss skuldsatta har ingenting gjorts över huvud taget. Enskillda politiker har pratat om att man måste göra något åt problemen, man har skrivit remisser och rapporter och motioner, men inget tycks hända. Nu är ju inte det så märkligt, eftersom vårt nya arbetarparti, är till för dem som arbetar och gärna tjänar sjukt mycket pengar, så man kan betala sin skatt och inte ligga samhället till last. Precis som Peter Hellman och Claes Månsson gör. Eller alla andra inom inkassoindustrin. För den branschen har regeringen gjort stordåd, genom att se till så att fler hamnar i skuldfällan. De har kunnat öka på sina bonusar och nyanställa. Visst de har några företag som gör förluster, så de kan spara några kronor i skatt, men det gör inget, de jobbar och sliter och får in massa fina skattemiljoner till regeringen. Regeringen har inget som helst intresse för att förändra situationen för skuldsatta. Kan man då säga att de har misslyckats, nej, på den punkten har de ju lyckats med sitt program.

Är det någon som nu tror att detta kommmer att ändras för att vi byter regering. NEJ... det kommer det inte. Sossarna har haft makten i Sverige under den största delen av 1900 talet och sex år på 2000 talet. De gjorde heller ingenting för oss skuldsatta. Mindre än vad alliansen har gjort faktiskt.

Men nu har det börjat hända något... vi är idag fler bloggar än förra veckan, nästa vecka kommer vi kanske vara ännu fler. På Fattiga Riddares forum kommer fler och fler medlemmar och inlägg. Vi skuldsatta börjar höras, vi skuldsatta börjar bilda en grupp, som man måste lyssna på.

Nu tycker jag att du ska gå in till mina bloggkamrater och se vad de har skrivit om ämnet. (Efter att du skrivit en trevlig kommentar till mig, naturligtvis...)


Fattiga riddares forum kan man kommentera och följa debatten utan att ens registrera sig.

  1. Signerat Stockholm

  2. Obeståndsbloggen

  3. Villerider

  4. Nollkoll

  5. Ljuramannen

  6. Affesblogg

  7. Att göra rätt för sig

  8. Dwight

  9. Resurspank

  10. Inspirera-inspirera

  11. Fonzie

  12. Johnnyrocker



Fattiga riddares forum kan man kommentera och följa debatten utan att ens registrera sig.

4 kommentarer:

  1. Jo, det är mycket snack och lite verkstad bland politikerna.


    MVH
    Robert

    SvaraRadera
  2. Det är vad det handlar om att bli många som säger stopp nu räcker det. Att få till ett byte av regeringen tror jag är förkastligt. tror inte ett jota på mona om nu dom skulle bli valet, Jag tror på att väcka upp dom som sitter nu och se till att dom rättar till det som blev helt fel.

    SvaraRadera
  3. Likheten mellan 1933 års Tyskland och dagens Sverige är kusligt lika varandra

    SvaraRadera
  4. De enda som gynnas av en stor skara människor på obestånd är finansinstituten och inkassoindustrin. De skördar miljarder kronor i fantasiräntor. Man betalar och betalar och betalar och betalar.... men det finns inget slut. Och tiden går, den fattige blir bara fattigare och fattigare. Sedan står man där, helt utanför i ett universum av förtvivlan och ångest. Och tiden går, den lilla glöd som man försökt hålla vid liv börjar slockna. Vem vinner på detta? Att alltfler hamnar utanför. Det kostar miljarder för samhället för att inte tala om vad det kostar för den drabbade. Men det räknas ju inte. Vi måste stå upp och hjälpas åt att få till en förändring av det sjuka regelsystem som idag fungerar som väl åtdragen taggtråd på människor på obestånd. Vem valde att bli sjuk? Förlora sitt arbete? Har inte en människa under sin livstid rätt till en andra chans? Personer i maktposition får ju hur många chanser som helst, även om de dribblar bort några miljoner här och där. Har inte alla samma värde? Och till sist, detta handlar inte om det som Lyxfällan representerar, utan det är mer komplext än så. Det har visat sig att vem som helst kan drabbas.

    SvaraRadera